Situation Möllan

Hemma på Möllan igen efter en tur genom Sverige. Hemma på Möllan som visade sig bjuda på ungefär samma liv som innan vi åkte.

Vi började med att svänga ner i vårt garage som vi älskar att hata:

Parkera, låsa bilen, ta med packningen och gå de sista metrarna mot hemmet. En kort vandring som ändå var lång nog för att vi skulle känna oss som hemma då vi utanför den mindre glamorösa puben Square Side möttes av denna syn:

Nåväl, in och packa upp våra saker. Med uppackningen avklarad hämtades lite luft på balkongen där vi kunde betrakta ungdomsgängen som strök omkring runt torget:

Ungdomsgäng som samsades med medelklassmän i senaste MQ-kollektion anländandes i märkes-TAXI:

Möllan må vara en plats för liv och rörelse men med tanke på bilisternas bilvett, eller snarare brist på vett, riskeras detta liv begränsas om man inte har ögonen med sig. Det är till exempel ingen självklarhet att bilarna stannar vid övergångsställen, fråga denna dam:

Natten kom och tids nog även morgonen. En morgon som välkomnade med filminspelning nedanför balkongen:

Det skall tydligen handla om en gangsterfilm med namnet Burning Hearts. Ironiskt nog blev det samtidigt bråk bara tiotalet meter från filminspelningen varpå den riktiga Polisen gjorde entré:

Brott och straff i all ära, men the show must go on:

Apropå brott så får vi inte glömma våra kära ”Möllanparkerare” som på mer eller mindre kreativa vis placerar sina fordon och utmanar parkeringsvakterna:

Sedan kom regnet…

Ett regn som dock inte minskade de kreativa parkeringslösningarna:

Inget ont som inte har något gott med sig, innergården frodades i sommarregnet:

Något annat som frodas och skänker glädje till Malmöborna är graffitiväggen på P-hus Anna:

Liksom Möllans Ost, som dock kräver sitt tålamod för att få betjäning under den hektiska helgen:

Ett besök hos kiropraktorn vid kanalen lyckades jag även få in i dagarna så nu kan jag fortsätta ha dålig hållning ett tag till:

Det var allt.

Hemma på Möllan igen efter en tur genom Sverige. Hemma på Möllan som visade sig bjuda på ungefär samma liv som innan vi åkte. Vi började med att svänga ner...