Ett liv offline

Trogna läsare har noterat hur Kure Kure Blogg varit död i nästan en vecka (ni andra kan läsa föregående inlägg). Jag tror att ni alla undrat vad jag gjort med all fritid detta medfört då bloggen i normala fall upptar så gott som varje ledig stund utanför arbetet. Svaret är ligger i dessa skålar:

Just det, jag har gjort pärlplattor.

I avsaknad av den digitala bloggen försökte jag få utlopp för min lagrade bloggenergi genom att skapa datorikoner:

… som sedan blev…

Som av en händelse fann jag ett strykjärn inom replängds avstånd. Detta användes till att fixera pärlplattorna:

Tiden gick. Bloggen fortsatte vara död. Pärlplattor tillverkades. Många pärlplattor tillverkades. Så här många pärlplattor tillverkades:

Efter detta gick jag från inspiration till tomhet. Bloggen hade varit mitt allt och jag kunde inte leva på lånad inspiration längre. Pärlplattorna var helt enkelt inte nog för att fylla det tomrum som uppstått. En förnimmelse av hopplöshet infann sig.

Det var då kollegan sa ”En bomb! Du borde göra en bomb!”.

Lika självklart som genialt. Jag skred till verket:

Kollegan som fick blodad tand av att se hur jag återfann livsgnistan tog själv till pärlplattan och innan jag ens förstått vad som hänt låg denna framför mig:

En nödutgångsskylt i pärlplatta. Såklart!

Nu hade vi gjort allt som gick att göra av pärlplatta. Eller? Icke!

Jag började nu skissa på pärlplattornas pärlplatta. Den fulländade skapelsen som förenar traditionellt pärlplatteskapande med den moderna tekniken:

Kure Kure Bloggs egna QR-kod i pärlplatta! Episkt!

Ni kan sluta undra: Ja, den fungerar. Ladda ner en QR läsare till din iPhone (eller annan smartphone) och testa själv!

Sedan hade Surftown lagat sina servrar och bloggen började fungera. Cirkeln var sluten.

Trogna läsare har noterat hur Kure Kure Blogg varit död i nästan en vecka (ni andra kan läsa föregående inlägg). Jag tror att ni alla undrat vad jag gjort med...