Liberté, égalité, fraternité

Som den ytliga och ignoranta person jag är stack jag även denna första maj huvudet i sanden och åkte ut i naturen istället för att höja min röst i solidaritetens och demokratins tecken. Istället för att gå i demonstrationståg gick jag i Bulltoftaparken här i Malmö.

Jag och Jenny gick ut för att få frisk luft och en naturupplevelse, men fick istället smutsig luft och misär. 3 km in på motionsspåret möttes vi av denna syn:

Detta fick ses som en relativt logisk förklaring till det svarta rökmoln vi siktat någon minut tidigare samt den ohälsosamma luften vi andats in. Tack var att jag är begåvad med The Shining kom brandkåren inom 15 sekunder från att vi kom till platsen:

Efter att ha funderat ut en effektiv strategi valde brandmännen att försöka släcka branden:

Då jag stod och förevigade det hela ville de givetvis bjuda på lite extra rökutveckling. En fin gest att bjuda på lite visuellt bloggodis:

Notera hur de i sann pojkbandsanda formerat sig med jämnt mellanrum. Efter släckandet och formationsshowen var vi alla överens om att spänningen mattats och spektaklet spelat ut sin roll som trollbindande vardagsbetraktelse varför jag och Jenny gick vidare.

När vi sedan kommit runt motionsspåret och nått dess mål var det dags för nästa mål, fika hos DrJanna utan Janna:

Uppmärksamma läsare noterar en orgie i köpekakor. Det bör dock påpekas att det även bjöds hembakt.

Det sjuka med fikastunden var att Jenny åt sin dammsugare enligt skotska traditioner, alltså med kniv. Sjukt? Ja.

Som den ytliga och ignoranta person jag är stack jag även denna första maj huvudet i sanden och åkte ut i naturen istället för att höja min röst i solidaritetens...